🇸🇪 #Sparpodden

Eastnine beskrivs som ett kontorsfastighetsbolag med verksamhet främst i Polen och Baltikum. Gästen lyfter nybyggda kontor, starka hyresgäster, låga vakanser och höga marginaler. Den främsta risken anges vara en svag polsk ekonomi, medan valutaexponeringen beskrivs som begränsad.

Balder beskrivs som billigt värderat utifrån kassaflöde och implicit substans. Bolaget har en diversifierad portfölj med bostäder, hotell, kontor och logistik. Gästen lyfter ledningens erfarenhet och förmåga att göra affärer. | Balder används som exempel på ett diversifierat fastighetsbolag. Programledaren frågar om kassaflödet från portföljen gör bolaget mer motståndskraftigt. Diskussionen ställer Balders modell mot renodlade bostadsutvecklare. | Balder har enligt gästen en betydande bostadsexponering i Finland. Den finska marknaden har varit svag under flera år. Gästen ser möjlighet till återhämtning och anser att exponeringen är billig på tre års sikt. | Gästen är generellt positiv till Balder. Programledaren pekar på en fin utveckling för förvaltningsresultatet per aktie. Samtalet övergår sedan till hur värdering ska bedömas.

Hufvudstaden beskrivs som ett långsiktigt och välskött bolag med mycket fina fastigheter. Gästen bedömer att den löpande avkastningen är låg och att substansrabatten inte nödvändigtvis realiseras. Han karaktäriserar aktien som defensiv snarare än ett sätt att få hög avkastning.

Castellum har en stor kontorsexponering men har sålt tillgångar och återköper aktier. De bedömer att försäljningen till Wihlborgs kan vara positiv för båda bolagen. Gästen äger lite Castellum men anser att en del av uppsidan redan har realiserats.

Sagax beskrivs som intressant efter att oron för bolagets tillväxt har lättat. De lyfter finansieringsplattformen, diversifieringen och historiskt smart kapitalallokering. Gästen bedömer att aktien kan köpas långsiktigt trots lägre väntad tillväxt än tidigare.

Corem handlas enligt samtalet till hög substanspremie och har hög belåning. De pekar på kassaflödet från Ericsson i Kista men också på områdets och bolagets utmaningar. De bedömer att aktien kan ha stor uppsida om bolaget får ordning på balansräkningen.

Logistea beskriver sin portfölj inom lager, logistik och lätt industri samt fortsatt nordisk tillväxt. Bolaget undersöker datacenter eller annan energikrävande verksamhet vid ett område med avtalad elkraft. Förvaltaren lyfter hög avkastning, rabatt mot substans och möjligheten till fortsatt vinsttillväxt.

Pandox beskrivs som ett högavkastande hotellfastighetsbolag med starka prisnivåer. Beläggningen sägs ha utrymme att återhämta sig när marknaden stabiliseras. Gästen lyfter även Dalata-affären och bedömer att aktien kan ge en liknande treårsavkastning som logistikfastigheter.

KlaraBo har gått samman med Sveafastigheter enligt frågan i podden. Sammanslagningen sägs skapa ett stort renodlat bostadsbolag på börsen. Talaren ser rationella finansieringsfördelar men manar till försiktighet om förvärven blir för offensiva.

SBB beskrivs ha vuxit snabbt genom förvärv, nyemitterade aktier och aggressiv finansiering. Talaren menar att hög belåning och överbetalning för fastigheter gjorde modellen riskfylld. D-aktien ses som ett bett på framtida utdelning, medan en eventuell likvidation lyfts som en risk.

Boeing nämns som en av de få stora aktörerna inom flygplanstillverkning. De beskriver branschen som reglerad och svår för nya konkurrenter att ta sig in i. Höga byteskostnader och etablerade plattformar sägs gynna de befintliga bolagen.

Vitec nämns som ett svenskt exempel bland mjukvarubolag. De säger att bolaget tidigare var en mycket dyr compounder. Värderingen beskrivs ha pressats när AI-temat skapade osäkerhet.

De tar Securitas som exempel på ett case med positiv carry. Bolaget sägs ha omkring 7,5 procent free cash flow yield och mål om 10 procent EPS-tillväxt. De beskriver aktien som ett innehav där man får betalt medan man väntar.

De säger att Demant var ett högt blankat case. Richard köpte mycket aktier i bolaget tidigare under året. De nämner förbättrad organisk tillväxt, en ny produkt och att aktien steg kraftigt.

HelloFresh nämns som en konkurrent inom matkassar. De säger att många 2020 och 2021 såg bolaget som en stark tillväxtstory. De menar att covid snarare drog fram efterfrågan än skapade ett permanent ändrat beteende.

De säger att fonden har ägt Odfjell Drilling. Bolaget beskrivs som ett norskt drillingbolag. De säger att bolaget är effektivt och att ESG-frågor inte längre varit vanliga i möten med dem.

De beskriver Constellation Software som ett kanadensiskt vertikalt mjukvarubolag i stor skala. Bolaget sägs ha varit välskött och Mark Leonard lyfts fram för sin kommunikation och ledning. Aktien har fallit kraftigt och Olle säger att bolaget ligger högt på hans bevakningslista.

Airbus nämns som exempel på en flygplanstillverkare i en bransch med starka inträdesbarriärer. De beskriver att flygbolag vill ha homogena flottor och att byten är kostsamma. De framhåller reglering och få aktörer som fördelar för etablerade bolag.

Han beskriver Genesis IT som en dålig investering. Felet var att han överviktade den låga värderingen. Han lärde sig att granska vart vinsterna går och vilka incitament ledningen har.

De tar upp Volvos satsningar på elektrifierade lastbilar. Mikael Damberg säger att Sverige inte har utnyttjat de industripolitiska möjligheterna. Han menar att åtgärder för elektrifierad tung trafik skulle skapa en större marknad för Volvo i Sverige.

De diskuterar hur Volvo Cars ska kunna konkurrera bättre mot kinesiska elbilstillverkare. Mikael Damberg säger att bolaget gör stora satsningar i Sverige. Han kopplar bolagets framtid till elektrifieringen och kritiserar att Sverige har tappat tempo.

De säger att Volvo Car har det tufft just nu. Problemen kopplas inte främst till den svenska marknaden utan till regler och fordonskrisen i Europa. Bolaget beskrivs som kostnadsutsatt eftersom det legat före i omställningen.

SpaceX beskrivs som ett mycket viktigt bolag för hela rymdsektorn. De säger att en notering kan dra in institutionellt kapital och öka bevakningen av rymdbolag. Diskussionen tar upp Starlink, raketer, AI-planer, möjliga datacenter i rymden och höga framtidsförväntningar.

Anders Persson presenteras som strategi- och produktchef på Unibap. Han beskriver hur färsk satellitinformation kräver analys direkt ombord på satelliten. Han säger att hans företag arbetar mycket med datorer som kan köra avancerade AI-modeller i rymden. | Unibap beskrivs som ett bolag som utvecklar datorer för satelliter. De säger att tekniken gör det möjligt att köra AI-modeller ombord och skicka ned resultat i stället för stora bildfiler. Lösningen kopplas till snabbare informationshantering och möjliga försvarstillämpningar.

AAC Clyde Space beskrivs som ett Uppsalabolag med ursprung i Ångström Space Technology Centre. Bolaget arbetar med satelliter, satellitdrift och delsystem och har fått ett större vädersatellitrelaterat kontrakt via en förvärvad Göteborgsverksamhet. De säger att bolaget är tekniskt duktigt men spretigt och präglat av den europeiska rymdmarknadens projektlogik.

Ovzon beskrivs som ett svenskt bolag inom satellitbaserad kommunikation. Bolaget använder geostationära satelliter i stället för stora satellitkonstellationer nära jorden. Diskussionen förklarar att detta kan skapa bredbandstjänster från rymden. | Ovzon beskrivs som ett alternativ för egen satellitkommunikation. Tjänsten riktar sig särskilt till användare som inte vill kommunicera via allmänna nätverk, som försvarsmyndigheter. Bolaget bedöms vara nischat mot ett bra segment men inte lämpat för en stor publik kommersiell tjänst.

Eutelsat tas upp som ett europeiskt alternativ till SpaceX. Diskussionen kopplar bolaget till Europas behov av egen rymd- och försvarskommunikation. De säger att tjänsten finns men att bolaget ligger långt efter SpaceX i skala.